De som känner mig sitter nog och flinar nu eftersom den första egenskapen jag tar upp, är så pass uppenbar att det blir lite skrattretande. Även om det är en fin egenskap som jag är stolt över så kan den vara tung att bära vissa gånger. Problemet ligger nog i att känslan ofta slår över till sympati, vilket inte är så bra alla gånger eftersom det gör att jag mår dåligt själv.

Eftersom jag även bryr mig mer om andra än mig själv så händer det ofta att jag utplånar mig själv totalt för att hjälpa någon annan. Dock har jag blivit tvungen att sluta med detta eftersom jag började må så pass psykiskt dåligt att det helt enkelt inte funkade mer. Hur ska jag kunna hjälpa andra när jag själv sitter längst ned på botten?


Detta är för mig en av de viktigaste egenskaperna för att en relation överhuvudtaget ska kunna fungera. Man säger inte "ärlighet varar längst" utan anledning. Ärlighet för mig, innebär en hel del.

Bland annat så pratar jag inte skit eller negativt om någon person, utan att dess vetskap. Om man har någonting att säga till någon, så tar man väl upp det med den personen ifråga? Annars får man fan vara tyst!

Snackar någon skit med mig om någon annan så finns det risk att jag blir riktigt jävla förbannad. Jag mår fysiskt illa och får ont i magen av det. Det finns bara ett fåtal personer som jag kan prata om utan att känna så, antagligen för att det bara ligger sanning i det jag säger och för att dessa redan har betett sig så sjukt dåligt mot mig.

Är det något som jag klarar av så är det att anpassa mig. Jag kan anpassa mig till nästan vad som helst! Ofta går jag över gränsen och utplånar mig själv bara för att passa in, men jag arbetar hela tiden med att stärka denna egenskapen och se till att den inte går överstyr. Det är en bra egenskap om man inte använder den fel, så som jag har gjort alla tider.

Jag har egentligen aldrig tillåtit mig själv att ha en egen åsikt eller vilja. Det var som om viljan försvann och behovet av att vara andra till lags tog över. Jag har alltid ogillat bråk, konflikter och även flytt från tunga känslor. (sorger osv) Anpassade mig istället för att strida för någonting jag vill/vet/kan/borde.

"Självutplånande", bör nog tas upp dag 10?