Jag minns inte hur den började eller så, men just när den började bli läskig så kom Robert. En kille jag brukade prata med för ett par år sen. Han var någon sorts superstark varelse och tydligen helt besatt av mig efter vårat tidigare "förhållande". En lång period av drömmen bestod av att fly från honom.. Orkar inte gå igenom den delen eftersom det inte är så viktigt. Bara en enda lång, nervkittlande, skräckinjagande och stressig pina!

Till slut tillfångatar han mig och låser in mig i något som ser ut som ett rum taget ur ett rymdskepp. (Dock är det inte det) Jag flyr allt vad jag kan men försöker även att "spela med" bara för att inte dö. Vill absolut inte behöva ha sex med honom. Dock lyckas han våldta mig ändå.. Han säger att han tänker knulla ihjäl mig och att han skiter totalt i om jag inte vill, får ont eller liknanade.

Senare sitter jag vid datorn, men han kan hela tiden se vad jag gör. Därför kan jag inte kontakta hjälp via den, så jag försöker smita undan för att skriva sms, alternativt ringa. Men han håller verkligen stenkoll på vad jag gör! Försöker be Olle skriva till mamma att Robert har mig fast, för hon vet vad som behöver göras(?). Grejen är att det inte skulle spela någon roll om jag kontaktar polisen. Robert skulle slakta allihop på ett ögonblick.

När han flyger på mig för att vålda mig för andra gången så upptäcker jag plötsligt att jag har liknande krafter som Sookie i true blood. Det är första tanken som dyker upp när jag märker det, men jag kan hålla i ett stort blixtrande klot i vardera hand om jag vill, så Sookiekrafter är det inte! Detta klotet slänger jag efter Robert gång på gång. Däremot verkar de inte göra någon nämnvärd skada. Men ont gör det!

Han verkar dock bara exalterad över att jag kan göra ett sånt bra motstånd mot honom trots att han är överdrivet stark och odödlig. Dock tar mina krafter slut eftersom jag överanvänder dom. Tror att det handlar om att jag använde för mycket energi från mina chakran. Har nästan ingen kraft kvar nu, nämligen!

Helt plötsligt ser jag mig själv och Robert från sidan! Jag ser hur han hugger och sliter i mig med sina bara händer och så lyckas han stycka mig i småbitar. Det ser fruktansvärt hemskt och äckligt ut! Blod, tarmar osv.

Allt ligger i en hög, förutom just underdelen (avskuren alldeles där rumpan börjar och jättelite av låren är kvar) som han lyfter upp.. Nu börjar han alltså att knulla min underdel! Helt jävla sjukt! Och jag ser detta från sidan och har alltså fortfarande någon sorts medvetenhet! När jag tror att det inte kan bli värre... Han tvingar nu även en liten pojke sätta på mig på andra sidan av delen, dvs bland blod och tarmar. Han gråter hela tiden. Men Robert däremot, ser ut att gilla att spetsa min stackars underdel.. Äckligt.

Robert tror förstås att det är slut med mig och går bortåt. Men så börjar mitt återstående medvetande samla energi ur rummet jag är i och till slut kan min själ (mitt medvetande) använda den energin och den lilla sista kraften ur mina chakran och göra mig hel igen.

Från och med nu försöker jag att fly precis hela tiden. Vid det här laget kan jag flyga, klättra på väggar, hoppa igenom tak/väggar och annat knas. Jag flyger runt och försöker att hålla mig på så stort avstånd jag kan från Robert, även fast jag är så svag att jag knappt kan hålla mig uppe i luften. Ber hela tiden inom mig för att hjälp ska komma men det händer aldrig.

Drömde en mardröm igår också, så jag börjar med den.. Minns inte allt från den men det är jag glad för!

Men i den var vi bara påväg nedför en smal sandfärgad grottgång. Den är ganska brant sluttande och ju längre ner vi kommer, desto mer inser jag hur farligt det är där nere. Vi kommer att dö allihop! Så jag försöker förstås vända, men grottgången är smal och jag har folk bakom mig i ledet. Ber och bönar om att folk ska försöka släppa förbi mig och känner hur cellskräcken ger sig till känna medan jag gör det. Till slut lyckas jag att ta mig uppåt, förbi alla andra. UTE! Äntligen!

Är ute i bergen i någon skog och går in i en "public toilet" där farmor(?!) har möblerat med säng och grejer. En jätteliten och stuga med massor av fönster. Konstigt när det är en toalett... Jag försökte somna i min dröm. Tog sömntabletter och allt möjligt eftersom jag visste att det fanns en massa farliga varenser i skogen som kunde livnära sig på- och hitta folk tack vare deras rädsla. Mitt i natten, helt ensam och kolsvart.. Klart jag var rädd!

Senare i drömmen springer jag med Isabelle. Vi ser en massa sparkar (det är vinter helt plötsligt) och bestämmer oss för att ta en av dom. Världen har gått under och vi åker runt på en spark. Mer minns jag inte.

Vad jag minns så hade vi spärrat in någonting riktigt farligt i vårat medvetande. Klättrar man ner i den där grottan så kommer man just dit. Till vårat medvetande. Nått som är riktigt farligt med att ta sig in i vårat undermedvetna är att risken finns att man aldrig kommer ut igen. Att föralltid vara fast med den livsfarliga kraften vi spärrat in var nog lite för mycket för mig, lol!

Antar att denna drömmen inte låter så himla hemsk egentligen. Men det är just den enorma känslan av rädsla påväg ner som är läskig. En krypande rädsla som inte fanns där från början. Den är äckligt stark den där känslan! Fick verkligen panik.