Jag tycker att vi båda visat varandra klart och tydligt att det inte längre är värt att försöka. Jag försöker att sträcka mig efter dig men du låter mig stå med utsträckta armar. Du måste öppna ögonen och förstå att relationer - vänskapligt eller kärlek spelar ingen roll - behöver vårdas. Det krävs att du hjälper till också och det vet du. Du vet att du är dålig på att hålla relationer vid liv, men varför försöker du inte bli bättre på det?

Nu står jag här och är en av många andra som har tröttnat på att du tar så lätt på relationer. Men det är väl så som mamma brukar säga. "Man saknar inte koa förrän båset är tomt", men jag tror tyvärr att det är försent nu..

Synd att du har en inneboende just nu eftersom det gör att vi inte kan prata ifred. Jag har ingen lust att dra ut på detta mera utan vill kunna släppa taget på riktigt och gå vidare.